Morföräldrar tittar nöjt på sin familj

Hjärt-kärlsjukdom

Fokus på hjärtat
Hjärt-kärlsjukdom

Vår tids största folksjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och cirka 2 miljoner människor är drabbade. Andelen i Sverige som insjuknar i hjärtinfarkt och antal som avlider i sjukdomen har minskat betydligt de senaste årtiondena men fortfarande är hjärt-kärlsjukdom den största folksjukdomen idag.1,2,3,4

Vad är

Picture of the author

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som drabbar hjärta och blodkärl varav ett flertal orsakas av ateroskleros. Ateroskleros, även kallat åderförfettning, innebär att fett under lång tid har samlats på insidan i blodkärlens väggar. Då blir det svårare för blodet att passera. Det kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärt-kärlsjukdom kan delas in i följande grupper5,7

Kranskärlssjukdomar

Sjukdomar som uppkommer till följd av ateroskleros i hjärtats kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med blod. Till dessa hjärtsjukdomar räknas till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt och kranskärlsförträngning.

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att man plötsligt förlorar olika funktioner så som tal, rörelser, känsel och syn.

Perifera kärlsjukdomar

Perifer kärlsjukdom är samlingsnamnet för sjukdomar som drabbar kärlen utanför hjärtat, där den mest vanliga är ateroskleros. Ateroskleros och inflammation i kroppens artärer kan orsaka kärlförträngningar och leda till försämrat blodflöde till muskler och kroppens vävnader och organ.

Lär dig mer

Ateroskleros ger inga symtom i tidigt skede utan är ett resultat av flera års ansamling av fett och kolesterol i blodkärlen och det kan ta många år innan man känner av det. En hjärtinfarkt eller stroke kan vara det första tecknet på underliggande sjukdom.


Symtom vid hjärtinfarkt
 

Symtom vid hjärtinfarkt är inte alltid så tydliga eller karaktäristiska och i vissa fall kan symtomen vara vaga.

De vanligaste symtomen är: stark, ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna, obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot hals, käkar och skuldror, illamående, andnöd, kallsvettning, rädsla och ångest, värk i ryggen och hjärtklappning och yrsel.

 

Symtom vid stroke
 

Symtomen på stroke kommer ofta plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. De vanligaste symtomen är plötsligt uppkommen svaghet, domning eller förlamningar i ansikte, armar och/eller ben, oftast i ena kroppshalvan.


Symtom vid perifera kärlsjukdomar


Perifer kärlsjukdom orsakar smärta i ben och/eller armar. Den vanligaste formen, benartärsjukdom eller kärlkramp i benen, ger en krampartad smärta i vadmusklerna vid ansträngning, till exempel efter att man gått en viss sträcka.

Högt blodtryck, höga halter av blodfetter, övervikt och diabetes kan alla leda till ateroskleros. Genom att äta hälsosamt, sova tillräckligt och vara fysiskt aktiv regelbundet kan man undvika risken för ateroskleros. Det är också viktigt att sluta röka om det är aktuellt eftersom rökning ger skador i blodkärlen. Alkohol kan också öka risken för sjukdom.

Hjärt-kärlsjukdomar kan även kan vara ärftliga. Då man kan ha högt blodtryck och höga halter av blodfetter utan att känna av det bör man kontrollera sitt blodtryck och halter av blodfetter om flera personer i ens genetiska släkt har eller har haft ateroskleros, speciellt före 60 års ålder.

Det viktigaste är att försöka minska risken för ateroskleros genom att äta hälsosamt, sova tillräckligt och att vara fysiskt aktiv regelbundet. Man bör sluta röka om det är aktuellt och även undvika alkohol. Det är särskilt viktigt när hjärtat är så hårt belastat att man behöver behandling.


Behandling med läkemedel
 

Om förändrade levnadsvanor inte hjälper tillräckligt kan man få läkemedelsbehandling. Blodförtunnande läkemedel och blodfettsänkande läkemedel kan minska risken för blodproppar. Den åderförfettning som redan finns går vanligen inte helt tillbaka av läkemedel. Men behandlingen kan göra att åderförfettningen inte fortsätter och att risken för komplikationer minskar.

 

Operation
 

Ibland kan en operation av blodkärlet som fått ateroskleros göra att det blir ett bättre blodflöde. Då kan någon av de här tre metoderna användas, ballongvidgning, kranskärlsoperation eller bortskrapning av blodkärlets innersta förkalkade lager.

REFERENSER

  1. Swedeheart/RIKS HIA (2023) Swedeheart Annual report 2022 https://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sh/arsrapporter-sh/01-swedeheart-annual-report-2022-english-2/viewdocument/3479 
  2. Socialstyrelsen, 2021-06-01, Art nr, 2021-6-7453, besökt 2022-03-07.
  3. Pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden 20181211. Uppgiften är baserad på specialbeställd statistik från Socialstyrelsen, dnr 30687/2018.
  4. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Socialstyrelsen; 2022-06-22. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  5. 1177.se, Åderförfettning-åderförkalkning, besökt 2022-03-07
  6. Fact sheet. Cardiovascular diseases (CVDs)-World Health Organisation-11 juni 2021
  7. 1177.se, Kärlkramp i benen, besökt 2022-03-07
  8. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2018-6-28
SE-NP-00083. 11.12.2023